Mars och Svärdet

[Ingemar Lundgren]

Som många säkert vet så har vi under flera års tid letat efter Svärdet och Mars. Vi har en del knapphändig historisk data att gå på men skulle uppsakatta alla tips vi kan få :p

Vi har systematiskt betat av ett antal trålfästen inom de sökområden vi satt ihop. Det har resulterat i att vi har hittat flera vrak men ingen av dem har varit objektet vi letat efter. Vi har följt upp diverse tips från fiskare också som har fått upp ankare osv. Om vi kunde försöka samanställa de data som finns om förlisningen av Svärdet och Mars här så kanske man kan komma fram till något nytt att gå efter.

[Anders Ståhl]

Liten historia om amiralskeppet Mars...

I maj 1564 drabbades den svenska flottan under Jakob Bagge samman med danska och lybska skepp utanför Öland. Striden varade i två dagar. De danska skeppen blev illa tilltyglade av artilleriet från Bagges amiralsskepp Mars och drog sig undan. De lybska skeppen hängde envist kvar och lade an för äntring. Först när en järnkanon exploderade på Mars och elden kom lös måste skeppet kapitulera. När elden nåde krutförrådet flög Östersjöns mäktigaste skepp även kallat Makalös i bitar.

Ni kan läsa mer om det i boken ”Svenska slagfält”. Bokens ISBN 91-46-20225-0

Mars var ett mycket stor skepp vars deplacement enligt källor beräknat till ungefär 1800 ton att jämföra med regalskeppet Wasa var på 1200 ton. Mars hade fem märsar (mastkorgar) och Wasa har tre märsar. Vidare så var Mars utrustat med 107 kanoner (Wasa-64kanoner) i olika storlekar och en besättning på 800 man. Förutom namnet Mars och Makalös så ska skeppet även heta Jutehataren (ordet jutar användes om danskar).

Enligt i boken så exploderade järnkanonen (så kallat apostel), varvid 8-9 personer flög i luften. Den kraftiga explosionen skedde förmodligen precis under kobryggan och gjorde att den lyftes upp mer än 1 meter. Elden spreds snabbt ombord och till sist så antändes krutförrådet. Större delen av besättning mellan 600-700 man följde ned i djupet. Även de 300 till 400 lybeckare som lyckas äntrat Mars följde med också till djupet.

Hur som helst så verkar Mars vara svårt skadad av brand och söndersprängd samt att jag gissar på vrakresterna ligger utspridd på stort område. Blir nog svårt att finna rester från Mars med side scan sonar? Dessutom så har det gått lång tid sedan och att bottenslammet förmodligen har täckt över vrakresterna…

Bifogar även bild på dåtida nyhetsblad som då spreds snabbt i norra Europa om Mars undergång.

/Anders

[Anders Ståhl]

Öland 1676

Skeppet svärdet med flera svenska krigsskepp kämpade tillsammans med regalskeppet kronan och för att göra historian kort så exploderade kronan och sjönk snabb inom ett par minuter. Svärdet styrde rätt mot kronan och var tvungen att göra en kovändning, det vill säga vända undan vind, för att undgå att segla på vraket. Senare efter en hård artilleriduell mot danska krigskepp så föll Svärdets stormast överbord. Samtidigt så kom danska brännaren t´hoen och antände svärdet i brand.
Endast 50-tals av svärdets 650 man starka besättning kunde räddas ur vattnet.

Tydligen så blev svärdet utsatt av svår brand och troligen så återstår mindre vrakspillror kvar på botten…
Svärdet borde finnas ungefär samma område där kronan finns?

Ni kan läsa mer om det i boken ”Svenska slagfält”. Bokens ISBN 91-46-20225-0


/Anders

[mattek]

Jag håller med Anders och tror att det blir ett svårt projekt att hitta Mars och Svärdet. Svärdet brann hela natten innan hon sjönk på ca 60-70 meters djup någonstans utanför Långlöt. Mars exploderade och sjönk troligen mellan Ölands norra udde och Gotland.
På dessa djup är botten betydligt lösare och har förmodligen täckt vraken med sediment genom åren.
Ska man söka efter dessa vrak behöver man förmodligen en sonar med låg frekvens (runt 100 kHz) som slår igenom denna mjuka dyn en del. Mem det krävs då att det är mjuk dybotten.

När jag tänker efter så var det väl någon som påstod sig hittat Mars någon gång på 80-talet. Jag har läst artiklar om detta och personen ifråga hotade spränga vraket i luften om han inte fick betalt för sitt fynd (det var ett jäkla liv i pressen).

Sedan får man ha i åtanke att några danskar åxå sjönk i detta slag.....så allt gammalt är inte Mars;)
//Matte

[Thomas]

Jeg tror godt man kan finde Svärdet, hvis man altså ved hvor man skal lede. I 1985 fandt man et tilsvarende vrag i Køge Bugt - orlogsfartøjet "Dannebroge" - som sank i 1710 efter at være eksploderet i kamp. Vraget ligger i dag i et område med stor sandvandring, og er spredt over et kæmpe område pga eksplosionen. På trods af dette blev vraget fundet med sonar.

Jeg har ikke researchet specielt meget i historien om Svärdet, men har da læst mig frem til at skibet først mistede stormasten efter en vendingen (hvorunder Kronan samtidig sank). Derefter blev Svärdet rapportret drivende hjælpeløs for vind og sø. Det beskrives også at skibet hurtigt blev omringet af de fjendtlige skibe og snart brød i brand. Er der nogle historiske kilder der dokumenterer at Svärdet blev bugseret ? Ellers forstår jeg ikke hvordan man kan antage at skibet er sunket udfor Långløt, ca. 20 sømil fra Kronans forlisplads.

Det en meget interessant historie, som fortjener at blive opklaret.

/Thomas

[Anders Ståhl]

Jeg har ikke researchet specielt meget i historien om Svärdet, men har da læst mig frem til at skibet først mistede stormasten efter en vendingen (hvorunder Kronan samtidig sank). Derefter blev Svärdet rapportret drivende hjælpeløs for vind og sø. Det beskrives også at skibet hurtigt blev omringet af de fjendtlige skibe og snart brød i brand. Er der nogle historiske kilder der dokumenterer at Svärdet blev bugseret ? Ellers forstår jeg ikke hvordan man kan antage at skibet er sunket udfor Långløt, ca. 20 sømil fra Kronans forlisplads.

Det står i boken "Svenska slagfält" som jag har tidigare hänvisat och fyller på mera uppgifter från boken som svar till Thomas...

När Svärdet stuckits i brand var det inte längre möjligt för de övriga svenska fartygen att komma till undsättning och de flydde istället oordning. En av de överlevande officerarna från Svärdet, Anders Homman, berättar... "Vi slogs länge efter att vi förlorat masten men de andra for omkring som yra höns. Jag har varit med i sju bataljer, men aldrig sett svenskarna slåss så illa som utanför Öland." Enligt Homman ville inte Uggla unna fienden "ett så fint kapitelskepp som Svärdet, med så många sköna kanoner". Ugglas (befälhavaren) kamp har varit föremål för legendbildning. Innan han störtade i vattnet ska han sagt..."Vem har sett en Uggla bli fångad mitt på dagen?" Amiral Tromps berättelse ger en annan bild. Efter stormasten gått överbord strök Uggla flagg och bad om kvarter. Olyckligtvis tillintetgjorde brännaren t´Hoen hans skepp och han drunknade innan någon hann komma till undsättning.

Känner dock inte till att Svärdet blev bogserad till land. Möjligen i så fall av danska skepp och inte av av Svenska skepp som inte kunde undsätta Svärdet!:)

Det en meget interessant historie, som fortjener at blive opklaret.

Håller med dig att det vore mycket intressant att hitta Svärdet!:p

/Anders

[Ingemar Lundgren]

Enligt vad jag har kommit fram till så drev Svärdet brinnande hela natten. Tror det var Fransén som gjorde en beräkning med hänsyn till rådande vind vid tidpunkten. Den bör ha gått ned utanför Långlöt som Mattek säger men det är ju som sagt bara en teori. Jag har också hört ryktet om att Mars ska ha hittats. Jag har faktisk till och med en position som sägs vara Mars vid Ölands norra udde. Ligger i en slänt på mellan 60 och 80m djup. Har gått över med side scan utan att se något. Vet inte vad jag ska tro om ryktet. Kanske, kanske inte.


Jag tror det är möjligt att hitta Svärdet eller Mars med side scan. Botten utanför Öland är idealisk för vraksökning. Även om bottnen råkar vara mjuk där Svärdet ligger så finns det goda möjligheter att se den. Inga vrak vi hittills hittat har dock sjunkit ned i dy. Det finns ju närmare 100 kanoner på platsen och de ser sonaren med lätthet även om de har sjunkit ned någon decimeter i dyn. Därmed inte sagt att det är lätt att finna henne, det har inte minst vi erfarit. Vi har inte gett oss in på någon generell avsökning av området utan koncentrerat oss på trålfästen. Vi har haft ett par "heta" tips där fiskare sagt sig fått upp gamla ankare osv. Utan resultat hittills. Men vi är lika glada för det. Vi har hittat närmare 30 andra vrak i jakten på Svärdet. En generell avsökning av området är inte aktuell för oss då vi inte har tid och pengar att genomföra det. Det rör sig om ett mycket stort område. Jag vet att vi en gång gjorde en karta med sökområden baserat på information från Fransén mm. , ska se om jag kan hitta den.

[Thomas]

Ingemar, Anders...

det er meget interessant at læse om. Jeg fandt et sted en tekst der omtalte at kampen blev indledt kl. 11 og at Svärdet sank kl. 16.

Et andet sted har jeg fundet (frit citeret og oversat) "at indbyggerne i Långlöts by kunne se det brændende skib til sent ud på aftenen".

Jeg tror at vraget skal findes et sted mellem Långlöt og pladsen for Kronan, omkring 5-8 sømil fra land. Det ville være interessant at foretage nogle eftersøgninger indenfor nogle definerede områder, men som Ingemar skriver, time and money rules....

MVH
Thomas

[Anders Ståhl]

Thomas,
Jeg fandt et sted en tekst der omtalte at kampen blev indledt kl. 11 og at Svärdet sank kl. 16.

Har plockat fram en gammal bok ”Svenska flottans historia” del 1 1521-1679 (Boken är en guldgruva för marinhistoriker och väger cirka 5 kg!) Till Thomas så stämmer det nog dina uppgifter efter vad jag har kommit fram om man ska tro på källan i boken...

I boken så står det sidan 460-461 och sammanfattar i korthet.


Den 31 maj 1676 så blåste det sydväst för att slutligen under loppet av den 1 juni stabilisera sig som sydvästlig halv storm. Kl. 08.00 på morgonen den första juni fick svenska flottan känning av Ölands södra udde och styrde efter dess passerande under pressning med segel norröver, sättande kursen så nära under land som lotsarna vågade föra fartygen utan att befara grundkänning. Den förföljande styrkan tog emellertid risken att hålla något högre i vinden och vann härigenom så väsentligt på motståndaren, att avståndet mellan flaggskeppen så småningom nedgick till ett gott skotthåll, vilket det inträffade kl. 11.00. Uggla som med sin eskader (Svärdet ingick i den andra eskader medan Kronan ingick den första eskadern) ledde flottan, hade nu blivit övertygad, och sköt därför ett signalskott för att återkalla de av hans egna fartyg (vilket det bestod av Hieronymus, Neptunus och Järnvågen). Detta ledde till att Kronans befälhavare misstolkade signalskotten och befallde vändning för hela flottan. (En med rådande segelföring helt vansklig manöver som ledde till Kronans katastrof). Då Uggla för sin del märkte att Kronan gjorde ansats att vända, följde han genast med och fick då göra nytt undanmanöver då Kronan exploderade och försökte undvika kollisionen på Kronan. Detta skapade till den största förvirring i den svenska linjen. Förgäves försökte Uggla samla ihop sina egna fartyg. I de uppkomna luckor kastade den danska befälhavaren Tromp genast in sin styrka, varav tre skepp inom kort fullständigt hade lyckas inringa Svärdet. Efter hård artilleriduell som varade cirka 90 minuter så föll Svärdets stormast överbord. Senare så kom brännaren T`hoen och antände Svärdet. Kl. 16.00 hade elden nått krutdurken och därpå följde en explosion som slet Svärdet i stycken.

Mattek,
Svärdet brann hela natten innan hon sjönk på ca 60-70 meters djup någonstans utanför Långlöt.

Ingmar Lundgren,
Enligt vad jag har kommit fram till så drev Svärdet brinnande hela natten.

Thomas,
Et andet sted har jeg fundet (frit citeret og oversat) "at indbyggerne i Långlöts by kunne se det brændende skib til sent ud på aftenen".

Så undrar jag vilka källor har ni hittat? Texten från boken är från 1942 och kanske det har kommit fram nytt källmaterial i arkivet som ger en annan vinkel om Svärdet efter bokens publicering?

Bifogar bild av Svärdet från boken.


Har dessutom kollat Svärdets bestyckning i boken och bestod av 86 kanoner...

Första batteridäck: 12 st. 36-pundiga kanoner, 4 st. 30-pundiga kanoner, 14 st. 24-pundiga kanoner
Andra batteridäck: 26 st. 12-pundiga kanoner, 4 st. 8-pundiga kanoner
Tredje batteridäck: 20 st. 8-pundiga kanoner, 6 st. 3-pundiga kanoner

Vidare så var Svärdet som sagt tredäckat, vars akterspegel var prydd med två lejon och mellan lejon så håller dom förgyllt svärd.

Om vi slår ihop våra huvud och försöker luska ut vidare genom källmaterial och kanske det leder till slut begränsat sökområde på Svärdet. Vem vet så kanske vi hittar till slut Svärdet!:rolleyes:

/Anders

[Thomas]

Hej Anders

jeg har fundet det med at skibet kunne ses fra Långslöts by om aftenen her http://www.zenker.se/Historia/Svensk_danska_1675/sjoeslaget_vid_oeland_1676.htm

jeg har ikke tracet kilden, så jeg kender ikke til tekstens validitet.

Ja lad os da lave en joint effort og tilvejebringe så mange oplysninger som muligt. Jeg er ikke så fokuseret på hvem der finder vraget af Svärdet, men at det bliver fundet. Så gerne samarbejde for mig.

Hilsen
Thomas

[Ingemar Lundgren]

Jeg er ikke så fokuseret på hvem der finder vraget af Svärdet, men at det bliver fundet. Så gerne samarbejde for mig.

Instämmer. Ska man nå framgång så måste man nog samarbeta och dela med sig av den information man har. Jag ska försöka hitta mina gamla anteckningar om Svärdet. Jag får återkomma senare. Jag kan se framför mig ett projekt till nästa sommar där alla intresserade är välkomna att delta i eftersökningarna eller så många man kan akomendera i alla fall.

[Thomas]

Ingemar,

jeg er enig. Jeg vil gerne investere tid, energi og økonomi i et sådant samarbejde.

anvender i stadig sonaren fra Imagenex ? Med din erfaring hvor mange meter til hver side af fisken kan man søge uden at resultatet bliver for usikkert/dårligt ?

MVH
Thomas

[mattek]

Hej!
Det finns många olika skrifter gällande förlisningen av Svärdet. Svenska Flottans Historia är ett praktverk men jag skulle nog inte kalla den för "källmaterial". Jag har läst det mesta rörande Svärdet och kan bara konstatera att positionsangivelser var inte särskilt prioriterat vid denna tid. Det var snarare viktigare att hitta en syndabock till katastrofen. Men vissa iaktagelser/vittnesmål kan man inte bortse från. Både från land och från vittnesmål från andra skepp anges Långlöt som platsen för Svärdets förlisning. Enligt en sägnen skall kyrkoherden ristat in enslinjer i balkarna på Långlöts kyrka för Svärdets förlisning men det är inte troligt att dessa balkar finns kvar.....eller??;)

Hur som helst så måste man ta reda på vindförhållandena och beräkna hur långt ett örlogsskepp kan segla på ca 5 timmar. Sedan får man ta i beräkning den avdrift det brinnande Svärdet får efter det sattes i brand. Intressant är också hur långt man ser från Långlöts kyrka. Alla dessa parametrar kan man sedan lägga in i ett sjökort och komplettera med eventuella trålfästen. Då lär man få en sökruta där Svärdet troligen ligger (om man har tur)......men det ligger lite jobb bakom....;)

//Matte

[Anders Ståhl]

Ska man nå framgång så måste man nog samarbeta och dela med sig av den information man har. Jag ska försöka hitta mina gamla anteckningar om Svärdet. Jag får återkomma senare. Jag kan se framför mig ett projekt till nästa sommar där alla intresserade är välkomna att delta i eftersökningarna eller så många man kan akomendera i alla fall.

Jag ställer också gärna upp till gemensam samarbete! För mig kvittar det också vem som finner Svärdet först! Viktigast är att vi kan samarbeta och kan hjälpas åt att hitta Svärdet till slut...

Väntar med stor spänning på dina gamla anteckningar!:)

Mvh
Anders

[Ingemar Lundgren]

Hur som helst så måste man ta reda på vindförhållandena och beräkna hur långt ett örlogsskepp kan segla på ca 5 timmar. Sedan får man ta i beräkning den avdrift det brinnande Svärdet får efter det sattes i brand. Intressant är också hur långt man ser från Långlöts kyrka. Alla dessa parametrar kan man sedan lägga in i ett sjökort och komplettera med eventuella trålfästen. Då lär man få en sökruta där Svärdet troligen ligger (om man har tur)......men det ligger lite jobb bakom....;)
´

Instämmer. Vi har försökt göra en sökruta baserad på vindavdrift, iaktagelser osv. Vinden lär ha varit av kuling styrka VSV dvs. ca 15 m/s. Vad avdriften kan ha varit är ju svårt att säga men skepp av den typen hade ju ett rätt kraftigt vindfång. Beror väl också på hur mycket av riggen som blev kvar. Jag kan tänka mig en avdrift på mellan 2 och 3 knop men jag är ju bara en lekman så... 2-3 knop i 5 timmar blir 10-15 sjömil . Jag vet att det har gjorts beräkningar av experter på det här, ska bara försöka rota fram informationen. Jag är en slarver så jag brukar ständigt förlägga viktiga papper ;)

Angående Mars, här är en karta från den omnämnda boken Svenska flottans historia. Flaggorna norr om Öland representerar ett Lybskt fartyg som ska ha sänkts mellan Västervik och Gotland. Platsen som är utmärkt för Mars förlisning tror jag inte riktigt på, Jag tror hon ligger lite mer norr ut men vem vet..
140

[Ingemar Lundgren]

Att hitta gamla trävrak med side scan är svårt men fullt möjligt. Nedan är en bild av ett sönderfallet trävrak på 86m djup utanför Öland. Vraket har en längd på ca 20-25m. Inte en så bra bild men man ser tydligt att det är ett vrak. Bilden är tagen under sökning. Vi skulle kunna ta en mycket bättre bild men vi bryr oss oftast inte då vi ändå kommer dyka för att identifiera.
142

[fsiljelof]

Jag har en bild över ett kopparstick föreställande den dansk-lybska flottans undergång utanför Visby redd, tydligen hämtat ur Gaspar Ens krönka om den danska kungen Fredrik II:s gärningar från 1593, i kopparsticket finns förlisningar för ett 30-tal förlisningar utprickade på en karta som skulle kunna ha något mer att önska i form av detaljer, men positionen för Mars kallad "Magelosa" i kopparsticket verkar stämma hyffsat med vad som tidigare diskuterats, eventuellt något mer norr om ölands norra udde ... hur som helst finns bilden på sid 65 i en bok som heter "Svensk historia under vattnet", skriven av Alexej Smirnov ISBN 91-46-18496-1 finns i övrigt en hel del annan intressant läsning där ...

Vet inte hur pass bra det stämmer men det kanske kan lämna ännu en ledtråd ;)

(I övrigt står det att Mars utrustadedes ned 107 kanoner då det byggdes 1563, står dock inget om hur många som fanns ombord då den sjönk ...

Lycka till!

//Fredrik

[fsiljelof]

okej, så lite fakta om svärdet, kanske en del som redan framkommit men det kan ju kanske konfirmera lite uppgifter såvida de inte kommer från samma källa ....

Som ni säkert vet sjönk ju Kronan av att dom hade klantat till stabiliteten lite i stil med Vasa (dom hade plockat bort barlast för att höja kanondäck och fick på så vis för hög tyngdpunkt) hur som helst gjorde Kronan en kraftig vändning som i sig inte orsakade förlisningen, men den kraftiga krängningen fick en brinnande lunta att lossna och trilla rakt ner i krutdurken, vilket fick till följd att hela kalaset for i luften.

Nåväl ... nu va det ju svärdet vi letade efter ... hur som helst skriver den Nederländske amiralen Tromp som stred med Kronan vid tillfället till den Danske kungen att "kl 12 då vinden var i WNW och vi var i lovart började vi skjuta på varandra, vilket inte hade pågått länge förrän det fientliga fartyget tre kronor kantrade och strax där efter sprang i luften, jag vet icke vid vilket tillfälle detta skedde, jag hade blott skjutit några skott på honom"

Där har vi alltså något av en tidpunkt för starten och också en vindriktning...

Svärdet fick nu precis som ovan sagts hastigt vända om för att inte segla på resterna från kronan som nu flöt i vattnet, där har vi alltså någon slags position, nära kronan =)

Sen citerar jag nästan .... Resten av de svenska skeppen retrerade medan endast fem skepp stannade kvar och slogs mot fiendens flotta, där ibland svärdet, svärdet slogs mot flera skepp samtidigt och höll ut i en och en halv timme, men efter att holländarna skjutit ner stormasten så strök amiral Uggla flagg, Tromp skriver här "Han strök för mig och bad om kvarter vilket han förtjänat, såväl för sin tapperhet som för sitt osedvanliga försvar" Tromp tänkte då ta Uggla till fånge och beslagta det svenska skeppet men helt oväntat så dök en holländsk brännare som inte insett att slaget var över upp i den tjocka röken och stack skeppet i brand, svärdet började brinna och krutdurkar exploderade .... klockan sex på natten ska skeppet ha gått till botten...en utgång som Tromp naturligtvis var måttligt nöjd med (han hade gärna behållt svärdet) så han kastade brännaren i fängelse och brännaren (namngiven i något annat inlägg) och han dog efter två dagars misshandel i fängelset.

Lite kuriosa i samanhanget, när skepet brann blev hettan så stark att skeppets samtliga 86 kanoner plötsligt öppnade eld och svärdet sjönk under denna kanonad med över 600 människor....Legenden säger vidare att Uggla då blev inspirerad av sitt skepp och inte ville låta sig tas till fånga man skrek till honom då han låg i vattnet "Nu kan ugglan ge sig med det samma annars skall vi klippa vingarna" och han svarade "Har ni någonsin sett en uggla fångas på ljusan dag?"

Jaja ... summa sumarum så borde alltså svärdet ha stannat på platsen vid kronans förlisning i en och en halv timme efter kronans förlisning, om man lägger till lite tid här och där för osäkra uppgifter skulle jag tippa på att kronan sattes ibrand mellan klockan 13 och 15 för att sedan driva och där efter sjunka vid 18, stämmer det skulle det betyda att svärdet drivit i riktning ost syd-ost i ca 3-5 timmar, från kronans förlisning, lägg till Igges gissning på 2-4 knop eller vad han skrev så har ni kanske lite att gå på ...

Allt står i samma bok som jag kommenterade Mars utifrån om ni vill läsa mer!

Lycka till!

//Fredrik

[mattek]

Mer norr om kartans position....Japp....håller med....skulle gissa på ca 57 25,00 ; 17 35,00.....

//Matte

[fsiljelof]

när jag kollar lite närmare på kartan ser det faktiskt ut som att positionen på kopparsticket för mars skulle kunna stämma överens med den blå och röda pricken i triangelns övre vänstra del på kartan ...



Gällande svärdet e det lite intressant att vi har olika vinduppgifter, vilka har ni letat på?

[Thomas]

Det er meget interessant at der er forskellige informationer om vindretninger. Er jo væsentlig for en evt søgerute/definering af område om der forventes afdrift i NNE eller ØSØ retning.

Alt er teorier og gamle overleveringer, det som jeg dog hæfter mig ved er at skibet i en eller anden grad er blevet observeret fra Langlöt by i løbet af aftenen. Afhængig af sigtbarheden på dagen ville jeg formode at skibet er drevet i nordlig retning.

Man kunne lave en søgerute fra Kronans position og NNØ mod Langlöt og se hvad man fandt på vejen. Det tager sin tid af afsøge havbunden på denne måde, men hvo intet vover intet vinder.

MVH
Thomas

[Anders Ståhl]

Jag har en bild över ett kopparstick föreställande den dansk-lybska flottans undergång utanför Visby redd, tydligen hämtat ur Gaspar Ens krönka om den danska kungen Fredrik II:s gärningar från 1593, i kopparsticket finns förlisningar för ett 30-tal förlisningar utprickade på en karta som skulle kunna ha något mer att önska i form av detaljer, men positionen för Mars kallad "Magelosa" i kopparsticket verkar stämma hyffsat med vad som tidigare diskuterats, eventuellt något mer norr om ölands norra udde ... hur som helst finns bilden på sid 65 i en bok som heter "Svensk historia under vattnet", skriven av Alexej Smirnov ISBN 91-46-18496-1 finns i övrigt en hel del annan intressant läsning där ...

Jag har också den boken! Har tagit bild på kopparsticken i boken. Tyvärr så är bilden förminskad i storlek på boken och texten på fartyget i kopparsticket går knappt att läsa...fick använda förstoringsglas att kunna läsa namnen på fartygen!:) Kopparsticken är hämtat ur Caspar Ens krönika om den danske kungen Fredrik II:s gärningar från 1593...
Vet dock ej när kopparsticket är gjort...det kan ha gjort långt senare, kanske på 1600-talet? I vilket fall som helst så verkar det att Mars finns från norra Öland mot Gotland...

Bifogar bilden av kopparsticken.

/Anders

[fsiljelof]

Norra Öland mot Gotland? Menar du alltså öster ut från Ölands norra udde? Har inte boken framför mig nu och inte helt lätt att se på bilden *ler* men vad jag såg låg "magelosa" i stort sätt rakt norr om Öland, tolkade du det på något annat sätt? Som sagt inte världens bästa karta att bestämma position utifrån ;)

//Fredrik

[Anders Ståhl]

Norra Öland mot Gotland? Menar du alltså öster ut från Ölands norra udde? Har inte boken framför mig nu och inte helt lätt att se på bilden *ler* men vad jag såg låg "magelosa" i stort sätt rakt norr om Öland, tolkade du det på något annat sätt?

Det beror på hur man tolkar på bilden!:rolleyes: Ser att Mars ligger norra Öland, fast något mer österut mot Gotland...

Som sagt inte världens bästa karta att bestämma position utifrån ;)

Håller med dig att det inte är någon vidare karta, om man ska söka efter Mars!:D

/Anders

[Anders Ståhl]

Angående om vittnesmål eller iakttagelser från Långlöts, så skriver kyrkohedern is sin kyrkobok…

”Anno 1676 den 31 maj kom den svenska flottan, av 60 skepp, ihop med den danska flottan söder om Bornholm”

Kyrkohedern var ett av få civila ögonvittnen som nedtecknade sina iakttagelser efter slaget och vars berättelse finns kvar idag.
Det framgår av notisen att han själv såg katastrofen efterspel uppe från kyrkans torn.

”Den 1 juni kom den danska och holländska flottan och hade vår svenska flotta emellan sig eftersom de hade fått loven ifrån de våra. I några dagar hade det varit en stark sydvästvind utanför Hulterstad.
De begynte åter skräckeligen starkt skjuta på varandra. Av skott gick stora skeppet kronan omkull. Aldrig har dess like av storhet varit byggd i Sverige.
Hon gick uppå sidan och stod uti brand. Hon tändes av en lykta som slogs sönder mot en kruttunna, och därav kom elden uti krutet, att hon sprang sönder.
Riksamiralen, Herr Baronen Lorentz Creutz, samt tvenne andra amiraler, en överste, två kaptener, två löjtnanter och en major bleve sin kos.
Samma dag utanför Långlöt, vid pass klockan 4 efter middagen, tändes elden på skeppet Svärdet, omkring vilket var åtta stycken både holländska och danska skepp, och brann allt inpå natten. 700 man uppå Svärdet blev av elden dödade.
Det stora skepp Kronan, blev liggande uppå Slagerstad grund till 18 famnars djup, och vart i några dagar upptagna 183 man som begravdes i Hulterstad och Stenåsa kyrkogårdar.”

Uppgifterna kommer från boken ”Kronan” på sidan 159 och trycktes 1985 (Tyvärr så saknas bokens ISBN-nummer).

Jag har inte kartan framför mig och undrar var är avståndet mellan Långlöt och Hulterstad?
Låter helt otroligt att kyrkohedern kunde se alla detaljer på sjöslaget utanför Hulterstad från Långlöts kyrka!
Men jag gissar att kyrkohedern kunde se (från tornen) röken från sjöslagen och det hördes kanonskott och drabbningar på långt håll…

Texten på kyrkoboken verkar vara efterhands konstruktion...

Vad har ni för synpunkter på kyrkohederns vittnesmål?

Hemma hos mig så brann det plastfabriken på lucianatt 1991, vädret var vackert och det rådde högtryck så röken från branden gick rakt upp på himlen…
På luciamorgonen blev jag hämtat av en dykkompis och vägen hem till mig var avstängd på grund av branden på plastfabriken. Han fick köra cykel/gång bana för att kunna komma hem till mig, själv hade jag ingen aning om att det brann på plastfabriken…
Hur som helst så stuvade jag in mina dykgrejer i hans bil och vi åkte mot Grums och sedan åka med dykbåt till mässviken och gjorde vrakdyk där i Vänern. Från Mässviken så kunde vi se röken klart från plastfabriken och avståndet på fågelvägen så rörde det sig cirka 4 mil…Så här efteråt så var det ren tur att det var högtryck den dagen då plastfabriken brann, hade däremot rått lågtryck så fick brandmännen/polisen evakuera närliggande bostäder på grund av gifter på röken..

Så jag undrar hur tydligt kunde kyrkohedern se från Långlöts kyrka på detaljerna på sjöslaget?

/Anders

[Thomas]

Anders mfl.

Afstanden er ca. 18 sømil = ca. 33 km. Jeg tror ikke at man kan observere detaljer på den afstand. Som du skriver er det nok en historie som er sammenfattet af egentlige observationer af røg, kanonbrag m.m. og så informationer som er kommet for dagen efter slaget.

Det jeg syntes vi mangler at få læarhed over er, om Svärdet fortsatte nordpå efter Kronans forlis, og i givet fald hvor mange timer inden det blev angrebet.

I de fleste kilder får man opfattelsen af at Svärdet var under angreb umiddelbart efter/samtidig med at Kronan sank. Hvis det var dette, kan det ikke have nået langt fra Kronan's forlisplads. Hvis skibet imidlertid nåede at sejle nordpå før det igen blev angrebet er sagen en anden.

MVH
Thomas

[mattek]

Jag tror ni missförstår detta med vittnesmålen. Kyrkoherden vid Hulterstads kyrka blev vittne till drabbningen vid "Slagersta grund" där Kronan förliste rakt öster om kyrkans torn. Kyrkoherden vid Långlöts kyrka noterade senare när Svärdet sattes i brand, troligen, sydost om byn Långlöt. Det är möjligt att man såg när Svärdet, i kvällningen, stod i lågor från Hulterstad men att det just var Svärdet som brann är inte möjligt.

Kyrkoherden i Långlöt skall ha gjort enslinjer i Långlöts kyrktorn för drabbningen av Svärdet. Men en intressant fråga är om det verkligen var Svärdet han såg brinna. Det kan likaväl varit en brännare?

Tja....man kan spekulera till döddagar.....det är bara att skaffa en hypotes och åka ut och leta.....;)

//Matte

[Anders Ståhl]

Jag tror ni missförstår detta med vittnesmålen. Kyrkoherden vid Hulterstads kyrka blev vittne till drabbningen vid "Slagersta grund" där Kronan förliste rakt öster om kyrkans torn. Kyrkoherden vid Långlöts kyrka noterade senare när Svärdet sattes i brand, troligen, sydost om byn Långlöt. Det är möjligt att man såg när Svärdet, i kvällningen, stod i lågor från Hulterstad men att det just var Svärdet som brann är inte möjligt.

Jag var i Öland för knappt ett år sedan och blev guidad av en dykkompis boende i Kalmar… Vi åkte just till Hulterstad kyrka och han berättade för mig att kyrkohedern blev vittne till Kronans förlisning från kyrkans torn… Men finns kyrkohederns vittnesmål dokumenterat i kyrkoboken, alltså Hulterstads kyrkobok? Jag har gått igenom olika böcker som jag tidigare referat och hittar ingen berättelse om kyrkohederns vittnesmål från kyrkotorn i Hulterstad…

Boken ”Kronan”, så har olika skribenter/författare i boken gått igenom nästan all källmaterial som dom har hittat i arkivet, kyrkoböckerna med mera, för att kunna skriva så detaljerat om händelserna på sjöslaget i Öland, 1676. Så jag undrar om det verkligen finns noterat vittnesmål på Hulterstad kyrkobok?

En viss Kurt Lundgren har skrivit något år sedan, närmare bestämt 2001, Sjöslaget vid Öland. Vittnesmål-Dokument 1676-1677. Fann det källförteckning i boken ”Svenska slagfält”.
Vet dock inte vad han skriver eftersom jag inte har läst…

Kyrkoherden i Långlöt skall ha gjort enslinjer i Långlöts kyrktorn för drabbningen av Svärdet. Men en intressant fråga är om det verkligen var Svärdet han såg brinna. Det kan likaväl varit en brännare?



Exakt, så var det också min teori och undrade om det inte var dansk/holländsk brännaren som vittnesmål/kyrkoherde från Långlöt såg den brinna upp inpå kvällen?

Kyrkan i Långlöt, så har det byggs om år 1794. Se mer på länken! http://www.olanningen.com/olands_kyrkor/langlot_ka.htm (http://www.olanningen.com/olands_kyrkor/langlot_ka.htm)

/Anders
Som väntar på att få detaljerat sjökort på Öland

[mattek]

En viss Kurt Lundgren har skrivit något år sedan, närmare bestämt 2001, Sjöslaget vid Öland.

Denna bok är basserad på vittnesförhör och brevväxling rörande Kronans förlisning. Där finns inte mycket annat om Svärdet än att den sattes i brand. Syftet med förhören med de olika vittnena är att finna en syndabock till katastrofen. Både Creutz och Uggla får sin beskärda del av ansvaret för de bägge haverierna.

[Ingemar Lundgren]

Kan någon samanfatta de uppgifter vi kommit fram till genom denna diskussion? Jag skulle vilja översätta den och posta på det Engelska forumet. Finns en hel del Engelsk språkiga medlemmar som har kunskap och intresse.

[Erik Bjurstrom]

Jag har satt ihop ett sökområde som täcker all tillgänglig info och lagt in alla fastnor vi har där, c:a 80 stycken. Vi började söka av det en gång i tiden men after att våra ROV:ar Johan och Kim kommit ned på sin fjärde brädhög utan kanoner på 80m djup på lika många dagar började intresset att dala. Men det är bara att fortsätta......

[Ingemar Lundgren]

Ja vi får ta och skaffa en riktig ROV i stället. Kan du lite mer utförligt beskriva sökområdet vi lade ut Erik? Var det inte någon som hade gjort en avancerad beräkning av Svärdets förmodade avdrift eller har jag drömt om det?

[Erik Bjurstrom]

Fastne området täcker en fyrkant från horisontellt 56 20 upp till 56 50 och vertikalt 16 40 ut till 17 20. Fastnorna ligger mest runt en diagonal från 56 20, 16 40 upp till 56 50 , 17 20. Som synes har jag också tagit med ett område sydöst om Kronan där fiskarna fått upp flera 1600-tals fynd. i form av porslin o.s.v. ( i närheten av "Catspaw") om nu alla skulle ha haft fel om vart hon drev.

[Thomas]

Erik,

jeg er enig i søgeområdet. Mit "eget" område går fra 5624/1641->1645 i syd til 5645/1652->1657 i nord. Området er kun defineret ud fra de historiske fakta om Svärdet, dennes formodede rute fra Kronans position, vindretningen, den teoretiske afstand som skibet kan have tilbagelagt samt observationerne der opgives fra Långlöt.

Dit område er væsentligt bredere, og tager højde for de kendte snags der er i området. Det er interessant at du nævner at der er opfisket 1600 tals genstande SØ for Kronan. Der er tidligere i denne diskussion blevet nævnt to forskellige vindretninger (NØ og NV) - hvem ved måske Svärdet gemmer sig et andet sted end der vi tror. Vi må bare ud og lede.

Hilsen
Thomas

[Kuba Grabowski]

http://www.zenker.se/Historia/Svensk...eland_1676.htm


Is there any chance to read that in english?
k.

[Ingemar Lundgren]

Seems like the link is dead. Could you try again?

[Micke Hennig]

http://www.zenker.se/Historia/Svensk_danska_1675/sjoeslaget_vid_oeland_1676.htm


Seems like the link is dead. Could you try again?

[Micke Hennig]

zenker.se/Historia/Svensk_danska_1675/sjoeslaget_vid_oeland_1676.htm

Real strange, it becomes messed up when you paste it with http://www.

Bug?

//Micke

http://www.zenker.se/Historia/Svensk_danska_1675/sjoeslaget_vid_oeland_1676.htm

[andersnas]

Med tanke på mängden kanoner, så är det nog läge att satsa på magnetometer först och sedan SSS. Botten i området är ju mest kalkbaserad sand och lera, så en magnetometer borde göra jobbet...

[Jocke Tenglin]

Min teori är att resterna S/O Kronan kommer från Kronan och möjligen den bort sprängda fören. Hur långt S/O talar vi om i Nm?

[Ingemar Lundgren]

Det jäkliga är att magnetometer är förbjudet. Man man kanske kan söka tillstånd?

[kurt lundgren]

Av en slump läste jag några rader om mig själv på denna vrakchatt; jag skulle ha hittat på saker och blandat ihop fakta med skrönor - vilken oförskämdhet, minst sagt.

Jag har publicerat följande böcker, alla baserade på historiskt källmaterial, en del aldrig tidigare använt eller bläddrat i:

Sjöslaget vid Öland, Cronankommissionen.

Stora Cronan.

Varvet på Boön.

Anders Homan.

Sheldon, Day och Turner, tre engelska skeppsbyggmästare.

Alla berör stormaktstidens skeppsbyggande eller örlogskrig.

Jag var med Anders Franzen när Cronan hittades, jag vet var Swärdet ligger och jag har en position på Makalös, som jag också skrivit en del om.

Dessutom har jag skrivit faktaartiklar om de stora tyskarna söder om Öland, om Ada Gorthon och minsprängningen vid Össby, allt finns i min bok Öland med en hel del nytt tyskt källmaterial. Den som kallar allt detta skrönor är en okunnig lögnare och är skyldig mig en ursäkt.


Kurt Lundgren

[Ingemar Lundgren]

Hej Kurt och Välkommen till forumet. En person på forumet yttrade sig negativt om dig tyvärr (jag har nu tagit bort denna kritik från forumet) . Därmed inte sagt att alla andra delar denna enskillda persons åsikt.

Jag har personligen läst flera av dina böcker och finner dem mycket intressanta innehållande en hel del unikt material. Tack för ditt arbete och jag rekomenderar andra att läsa dina böcker.

Vad har du för teorier om var Svärdet och Mars har sjunkit? Kan du tänka dig att dela med dig av dessa på forumet?

[Anders Ståhl]

Hej Kurt!

Jättekul att se dig här på Ocean-discovery forum! Välkommen!

Jag har köpt två av dina böcker Sjöslaget vid Öland, Cronankommissionen och Stora Cronan nyligen...

Jag har inte kunnat engagerat mig detta vrakchattet på sistone eftersom min tid vill inte vill räcka till... Återkommer längre fram efter sommaren...

Mvh
Anders

[kurt lundgren]

Jag har inte skrivit någon bok om Makalös, men fick en hel del källmaterial om fartyget av Anders Franzén, kanske kan det bli något vad det lider.

Jag skrev en hel del artiklar för Ölandsbladet, Svenskt Fiske (ett upprop), Östra Småland m fl om Makalös; vi fick i denna veva en position som undersöktes, men inte i sin helhet.

Vore också kul om nån kunde leta efter Långe Barken, sjönk i samma slag.

Swärdets vrakplats utmättes med enslinjer, men Rumpf företog inga dykningar där, så antingen var det för djupt, eller meningslöst att bärga i bråten. Rumpf hade en dykarklocka med glasfönster (se min bok om Anders Homan). Enslinjer var statshemligheter liksom farleder.

I boken Se över relingens rand finns en uppsats om Cronanbärgningarna skriven av Björn A Johansson. I min bok Öland under Christina och Carl Gustaf belyses en del dessutom om dessa dykningar.

I arkiven tror jag inte man kan hämta fakta som kan ge vrakpositioner för Mars eller Swärdet eller Långe Barken, träget sökande är det enda som kan ge resultat.

Det mesta är publicerat och man får pussla själv; den fördömde kyrkoherden i Långlöt har åstadkommit mycken förvirring med sin notering i kyrkboken. Det finns ingenting utanför Långlöt, varken Cronan eller Swärdet; jag undrar om han var onykter eller vettskrämd.

I Kalmarsund finns vraket efter Calmare Nyckel; jag vet inte mycket mer, men det vore väl nåt, fartyget som förde första svenska emigranterna till Amerika.

Norr om Ölandsbron vid Saxnäs kan finnas vraket efter den seglande Ölandsfärja som sjönk 1823 varvid ett stort antal människor omkom. Ett oerhört intressant fynd för den som kan hitta den.

De illa förvarade och skandalöst behandlade medeltida fartygsfynden från Slottsfjärden ställs nu ut i Kalmar, kan jag meddela.

Kurt Lundgren

[Richard Lundgren]

Hej Kurt och välkommen!

Det var ett tag sedan du bjöd mig, Kim och Erik Bjurström på kaffe hemma hos dig på Öland. Det känns som om vi borde ta tag i det här nu och hitta dessa vrak. Vi har gjort hundvakten i 5 år nu och hittat många vrak som vi inte ville men inte det vi vill.

Ah, så det finns nya "frystorkade" fynd att beskåda på länsmuseet?

Vänligen
Richard Lundgren

[Ingemar Lundgren]

Finns enslinjerna bevarade någonstans eller har de fallit i glömska?

Har du gjort några beräkningar om Svärdets avdrift efter hon tog eld? Vilken riktning är troligast och hur långt kan hon ha drivit?

[kurt lundgren]

Finns enslinjerna bevarade någonstans eller har de fallit i glömska?

Har du gjort några beräkningar om Svärdets avdrift efter hon tog eld? Vilken riktning är troligast och hur långt kan hon ha drivit?


Jag skulle söka rakt utanför Runsten, en mil eller så, men jag vet förstås inte säkert. Vad jag vet är att hauptmannen på Öland vid denna tid, Assarsson, var i Runsten för dragandet av enslinjer.

Där kan också finnas ett engelskt skepp, The Ann, som gick på där i början av 1800-talet.

Kurt Lundgren

[mattek]

Kära Kurt!!
Jag har läst ALLA dina böcker och det mesta är intressant och riktigt. Tyvärr finns det flera faktafel som jag upptäckt efter att själv bl.a. gått genom samma källmaterial som du själv använt. Varför detta uppkommit kan jag inte svara på men så är fallet. Därför har JAG svårt att använda dina böcker som säkra referenser. Nåväl, nu är jag väldigt faktakänslig eftersom mitt stora intresse är fakta...inte dykning.

Jag är på intet sätt intresserad av att såra dig men granskar fakta på ett kritiskt sätt. För övrigt har du gett ut böcker som kommer vara och är klassiker inom maritim historia och i och med det så får du tåla att bli granskad i sömmarna.

MVH//Mats

[kurt lundgren]

Jag vet inte vem du är eller vilka böcker du har skrivit, om några. De faktafel som du påstår dig hittat kan du väl korrigera på detta forum så får alla del av de stora faktakunskaper som du påstår dig besitta. Jag ser med förväntan fram mot en sådan briljant källkritisk granskning, i all synnerhet om den utgår från 1600-talsmaterial.

Kurt Lundgren

[mattek]

Tja, mångar bäckar små brukar det ju heta....jag kan inte ta fram allt men påstår inte heller att jag granskat allt och framför allt inte din 1600-talsforskning. För mig handlar det om små (för många kanske obetydliga) fel. Du nämnde ovan färjekatastrofen 1823: Ett litet är "Löfgren är skuld till allas vår död" som du skrev (Brottsling, bödel, strandade skepp) yttrades av Pigan Carin Joelsdotter vid förlisningen av färjan 1823. I själva verket var det mannen Börje Persson som yttrade dessa ord.
Du skrev att vraket kan finnas norr om Ölandsbron?? Förvisso finns det ett (troligt)1800-talsvrak norr om Ölandsbron som jag sjäv besökt ett otal gånger men hur får du till att detta är vraket efter färjekatastrofen 1823??. Jag citerar från samma bok: "Det grund som färjan gick på låg inte långt ut från Färjestaden och iland såg man vad som hände".

Här nämndes även Calmare Nyckel och att hon förlist i Kalmarsund (vilket även påstås i en av dina böcker). Det skulle vara intressant att veta var dessa uppgifter kommer ifrån. Mig veterligt såldes skeppet till sitt byggland Holland och sänktes i Engelska kanalen 1652.

Det finns andra exempel som jag inte orkar ta fram nu....men sammantaget så räcker inte dina böcker som faktaunderlag MIG. MEN märk väl att detta är endast min egna åsikt och jag kanske är okunnig som du säger, vad vet jag?

MVH//Mats

[kurt lundgren]

Ja, jisses, efter alla stora ord trodde jag att det skulle komma nåt väsentligt.

På alla punkter har du fel, färjan sjönk lastad med ekbark norr om Ölandsbron, det som sades är citerat är direkt ur protokollen och har ju för övrigt ingen som helst betydelse för saken.

Calmare Nyckel återsåldes till Kalmar, en borgare köpte den, och den sjönk i Kalmarsund, om jag inte minns fel år 1653, men var vet jag inte, det står i det 1600-talsmaterial, som du inte läst, men som du påstod dig ha tagit del av.

Jag har mött din typ förut, bara babbel, besserwisseri, arrogans och påstridighet, aldrig fakta eller seriös forskning. Därmed är denna diskussion med dig slut för min del, men andra som har bättre på fötterna och som har ett genunit historiskt intresse diskuterar jag gärna med, men som detta inleddes från början och från din sida med oförskämdheter så blev allt fel och jag tvärilsken. Jag har arbetat med denna historiska forskning och 1600-talsmaterial av olika slag i 30 år och därför har jag svårt för angrepp från ignoranter.

Kurt Lundgren

[kurt lundgren]

På min Kalmarblogg

http://kalmar.blogg.se

har jag lagt ut text och bild på ett nygammalt fynd som kan indikera var Swärdet förliste, norr om Kårehamn någonstans.

I ett tidigare inlägg föreslog jag rakt utanför Runsten, men det var nog feltänkt av mig.

Fyndet är ett volut, en skulptur som sitter ovanpå ett kapitäl, en vanlig fartygsprydnad vid denna tid.

Det finns också ett ankare som hittats i området.

I min bloggtext publiceras också nya uppgifter om hur det gick till vid förlisningen hämtat ur min bok om Anders Homan, som var med på Swärdet.

Tillägg : Om ett fartyg döpts till Swärdet varför skall det stavas Svärdet, om det döpts till Cronan varför skall det stavas Kronan? Då kan vi väl döpa om Titanic också : Tittanikk. Modernt, snyggt och enkelt.

Kurt Lundgren

[Ingemar Lundgren]

Tack för länken Kurt. Mycket intressant. Finns det någon position från fyndplatsen?

Information från kurts blogg nedan http://kalmar.blogg.se/

http://kalmar.blogg.se/images/dsc_0016_1161067740.jpg


Detta fynd
löser gåtan?




Var sjönk Swärdet efter slaget den 1 juni 1676? Att det skedde någonstans utanför Ölands ostkust vet alla, men var exakt gick det brinnande skeppet till botten?
Kalmarbon Anders Homan fanns ombord, han var kommendör och lyckades rädda livet.Befälhavare var amiralen Clas Uggla, slagets store hjälte, som omkom efter det att han kastat sig i vattnet - han kunde ha räddats, men övergavs av sitt manskap.
Anders Franzén, Cronan och Vasas upptäckare, letade länge efter Swärdet. Under 1950-talet genomförde han omfattande efterforskningar i arkiv och han talade också med invånarna längs Ölands ostkust, särskilt utfrågade han yrkesfiskarna efter fastnor, det vill säga vad de dragit upp i sina nät.
Själv har jag levat i tron att Swärdet ligger rakt utanför Runsten och att det är detta skepp som kyrkoherden i Långlöt berättar om i sin kyrkoboksnotis. Men jag har nog fel.
Swärdet ligger förmodligen ännu längre norrut, kanske norr om Kårehamn.
Ölandsbladets konstrecensent Erich Schwandt har nämligen tipsat mig om ett mycket intressant sjöfynd som i många år förvarats i ett hembygdsmuseum. (Av säkerhetsskäl, man kan aldrig vara nog försiktig dessa dagar, nämner jag inte var museet finns).
Fyndet är ett så kallat volut av omisskännlig barockkaraktär, 40 cm högt, ett vackert träarbete som vittnar om stor hantverksskicklighet.
Sådana här volut, skulpturer, användes som prydnader ovanpå skeppens olika kapitäler, stolpar.
Örlogsskeppen var som vi alla vet fantastiskt utsmyckade och vackert målade i guld, svart och blått.
De fartyg som deltog i Ölandsslaget var ju nämnda efter riksregalierna : Cronan, Swärdet, Äpplet, alla tillhörande en europeisk stormakt. Det skulle förstås synas, symboler var oerhört viktiga under denna tid.


Brann länge


Swärdet sattes i brand, hon drev länge norrut och vinden var sydväst, sydsydväst, ganska starkt blåsande, kanske tio sekundmeter.
Nästan omedelbart efter Cronans förlisning började bärgningarna. Cronan var lätt att hitta, hon syntes ovan vattenytan så det gällde att bärga på det fortaste man kunde för att hindra plundringarna. Det finns hur mycket källmaterial som helst om bärgningarna på Cronan.
Men om Swärdet tiger källorna och det är omöjligt att säga om något bärgades från henne eller inte.
Att man 1676 kände Swärdets förlisningsplats är emellertid säkert eftersom Lorents Assarsson, hauptmannen på Borgholms slott, fick i uppdrag att utmäta enslinjer för de förlorade fartygen, invånarna längs Ölands ostkust förhördes och de överlevande utsattes för utfrågningar inför en kommission.
Volutet som påträffades för mer än 50 år sedan av en fiskare kan ha tillhört Swärdet, och kan ge en indikation på var hon finns.
Det vore en sensation


Född i Kalmar


Anders Anderssons Homan på Swärdet föddes i Kalmar den 22/7 1622; han var son till domkyrkovaktmästaren i Kalmar, Anders Homan.
I en kortfattad biografisk notis skriven på Varvsholmen i Kalmar bara två månader innan han avled i februari år 1685 berättade Anders Homan om sig själv :
"Anno 1639 kommen i tjänst som båtsman under capiten Jon Jönssons compagnie. Uti 8 år varit högbåtsman. Uti 8 år varit skeppare. I 4 år varit löjtnant. 14 år capiten. Uti 4 år bleven commendeur. Major 1679. Farit utomlands så till Holland som England och Spanien. Den tiden jag är en gemen uti 5 år med Dimmission.
Varit uti sjöcombatter anno 1644 med salig Clas Horn på Kolben redd, under samma år med Carl Gustav Wrangel under samma kust. Anno 1657 med salig Bielkenstierna, 1658 uti Sundet med salig Gustav Wrangel och då avancerat till löjtnant. Anno 1659 med salig Bielkenstierna uti Bälten då han blev kväst, nu uti den sista combatten på Swärdet för commendeur."
Homan var också med på skeppet Wictoria den 1 juli året efter Cronankatastrofen.
Den 25 1677 oktober utsågs han till befälhavare över Roslags båtsmanskompani, han blev major 7 juni 1679 och Holm Major på Varvsholmen i Kalmar året därpå.
Hustrun hette Florentina och avled tre år efter sin man, år 1688. En son hette Jonas Andersson, skeppare vid amiralitetet 1678; dottern Beata blev gift med Rolof Johansson Palm.




På Swärdet


På våren 1676 kommenderades Anders Homan på Swärdet. Han var med om de inledande sjöslagen 25/26 maj vid Bornholm. Vid middagstid den 1/6 hade svenska flottan kommit till farvattnen utanför Hulterstad på mellersta Öland där fienden upphann mestadelen av våra skepp. Då hände vad som Anders Homan berättade inför kommissionen i februari 1677, men det finns en skildring avfattad mycket tidigare, strax efter det katastrofala sjöslaget 1 juni. Skrivelsen är upprättad i Köpenhamn den 24 juni 1676, men den anlände inte till Sverige förrän den 24 augusti. Homan skrev följande om händelserna på Swärdet : "Vår stora mast föll över bord och de andra master och tyg var allt till skam skjutne, kom och sedan en brännare ombord och då redan alla tre våra båtar borta voro, då oss allt det för hett blev på ryggen måste vi fly för de tu fiender och lägga vårt refugum till de andra i sjön där vi med stor möda och ångest arbetade till solens nedgång då Gud sände oss till hjälp amiralen Rothsteen som kom seglande och såg oss kämpa i sjön med litet liv, salverade oss bägge med 110 gemena."


Uggla övergavs


Vad som verkligen hände när Swärdet gick under och dess amiral, Clas Uggla, omkom i vågorna är svårt att klarlägga i detalj, men åtskilligt tyder på att amiralen övergavs och lämnades åt sitt öde av det flyktande folket. Homan skriver i Köpenhamnsbrevet att "alla våra tre båtar voro borta" och inför Cronankommissionen berättade Homan "att vi blevo av våra kamrater alldeles förlåtne (övergivna)". Swärdets besättning övergav alltså sina drunknande kamrater och sin amiral och flydde med båtarna, ett beteende, som inte alls kommit fram, belysts och kommenterats i de officiella berättelserna om sjöslaget den 1 juni där Swärdets undergång och amiral Ugglas död i vågorna mer kommit att anta hjälteeposets form; i själva verket har vi här att göra med ett både fegt och skamligt agerande från Swärdets besättning. Att det verkligen förhöll sig så styrks dessutom av ett brev från Clas Ugglas änka Maria Bonde och änkan Christina Maria Sparre till Carl XI. De båda kvinnorna berättar "hur ömkligen" det gick till uti den senaste sjöbataljen. "Vi haver måst erfara det några vanartige bovar av det gemena skeppsfolket haver en sådan vår olycka lättfärdigt preparerat och då våra salige män den ene med commendo av skeppet och den andre commendo av den därpå varande landmilitien voro ockuperade, sig sammanrotat och skeppsslupen bemäktigat så att när skeppet omsider var så desperat i brand råkat och det icke mer var till att rädda eller sig mer defendera kunde utan livet änteligen salvera tänkte då haver dessa arga skalkar icke velat dem i slupen intaga och salvera utan i sticket oförsvarligen lämnat." Till och med fiendeamiralen Tromp "haver högeligen sådant detesterat". Änkorna med sina små faderlöse barn ville nu att kungen skulle låta examinera vad som skett. Det skyldiga folket var till finnandes på orten. Skrivelsen var undertecknad av Christina Maria Sparre och Maria Elesabeth Bonde, båda "högt bedrövade änkor".
Denna gripande skrivelse med sina allvarliga beskyllningar ledde inte till någonting, och ändå fick änkorna stöd i sina krav på rättsliga åtgärder mot de försumliga och brottsliga från de främsta i landet, Brahe, Bielke, Kurck, Horn med flera. "Saken är mycket viktig eftersom för exempels skuld hörer till krigsdisciplinens upprätthållande, som och vid denna tid vill nödigt vara."
Den kommission som tillsattes för att utreda Cronan- och Swärdet-katastroferna berörde inte med ett ord änkorna skrivelse; kungen förhöll sig också passiv till kvinnornas krav. Det är en förunderlig handlingsförlamning inför så grava beskyllningar. Inte heller Anders Homan ordade mer om Swärdets undergång och vad han varit med om.


Kurt Lundgren


Fotnot : Denna artikel var förra veckan publicerad i Kalmar Läns Tidning, som ej finns på nätet med nyheter och kulturartiklar, därför lägger jag ut den här. www.klt nu - där kan du prenumerera.

[Erik Bjurstrom]

Tack för intressant info. Men hur får man tag på positionen? Dessutom kan man väl anta att Kronan spred ut rester av utsmyckning i havet som sedan låg och drev i dagar eller veckor innnan det sjönk.

[kurt lundgren]

For english readers I will tray to make a summarise of the discussion regarding Swärdet (The Sword) and the hypotehesis about where she is to be found.

First the year of the sea battle : 1676 1th of June. Location: outside the east coast of Öland, Hulterstad. Somewhere on this site You have a map.

There is some indications at very deep levels outside Runsten on Ölands eastcoast, but findings who have come to my knowledge lately indicates a position north of Kårehamn - there we have an anchor and one sculpture, called volut, made in the explicit baroqe-fashion and style; yet there has been no dendrocronological tests, and I don´t know if that is possible on that rather fragile wood.

You kan see the sculpture in connection with my long article.

Stora Cronan (Great Crown) have produced a lot of papers in the archives, and especially the divings between 1680 and 1685 can be followed almost week by week in letters from Paul Rumpf, the diving commander om Cronan.

But when You are searching for documents on Swärdet there is nothing, not one word. The rest i silence.

It seems that they didn´t even try to search for her and no diving at all is reported, but that do not mean that it did not happen - maybe she was in a position near the coast and that the canons was saved in a very easy way and therefore there was no need for writing, or she sank in very deep water.

Deeper than 40 meter and at that time diving was probably impossible.

At Cronan the divers used a diving bell with a glass window, a swedish invention from 1680 at the shipyard in Kalmar.

Literature :

... se över relingens rand. Festbok till Anders Franzen. In this book You will find the letters from Rumpf, diving commander at Cronan.

Sjöslaget vid Öland : Documents on the seabattle in 1676.

Anders Homan : A book on shipbuilding in Kalmar. Homan was saved from Swärdet.

Admiral Clas Uggla was not saved from Swärdet and I don not know if he could swim. He was abandoned in the water by the crew and the same year Ugglas widow accused the boatsmen of treason and unmanly behavoir; she wrote to the king and wanted them punished but nothiing come out of it.

my maildress: kurt_lundgren2000@yahoo.se

[kurt lundgren]

Jag har just skrivit en artikel om vindkraft för Kalmar Läns Tidning.

20 vindkraftverk skall placeras i ett område där Swärdet kan finnas, nordost Kårehamn på Ölands ostkust.

Var dessa vindkraftverk skall stå ser ni på EONs hemsida; klicka på vindkraft. En mäktig vindkraftsbåge i sjön fyra fem km ut med en kabel in till Föra. Ansökan inskickas 2007, bygge året därpå?

In english

I have written an article in a local newspaper on windturbines at the east coast of Öland, north east Kårehamn in an area where Yo can suppose Swärdet, The Sword, could be found. The electricity will be landet at Föra.
Building will start 2008.

Where this windmills are going to be located You can read about at : www.eon.se Look at "vindkraft".

[Ingemar Lundgren]

Kankske kan vara positivt? De lär väl vara ålagda att undersöka så att de inte bygger på ett fornminne? Kanske leder till att vraket hittas.